Folkrepubliken Kinas historia har präglats av tvära kast och politiska kampanjer. Ofta har dessa kampanjer iscensatts av de högsta ledarna i kommunistpartiet, för att vinna politiskt inflytande. I stora drag kan man dela in tiden sedan 1949 i två delar: den maoistiska eran 1949-76 och reformpolitikens period från 80-talet fram till idag.

Här följer en kort historik över viktiga händelser och skeenden.

1949 utropar Mao Folkrepubliken Kina på Himmelska Fridens Torg.

1950-57. Landet enas och åren av inbördeskrig, imperialism och förnedring är över. Först genomförs genomgripande förändringar i ägandesystemet. Landet präglas av optimism och framtidstro. Arbetare och bönder får det mycket bättre, samtidigt som entrepenörer och jordägare får det svårare. Många flyr till Taiwan och många godsherrar avrättas.

1958-60. Mao sjösätter Det Stora Språnget, med målet att Kina ska göra ett snabbt ryck framåt i produktion och ekonomisk utveckling. Den tillväxt som skett de första 7 åren var mycket stor, och den ska ytterligare snabbas på. Belöningar delas ut till de produktionsenheter som rapporterar ökad produktion, vilket leder till glädjerapporter om rekordskördar. Skatterna betalas i ris och grödor och sätts i relation till skördarna. I många delar av Kina är skördarna i själva verket rekordlåga pga dåligt väder och bristande organisation. När skatterna drivits in finns inte mycket mat kvar på landsbygden. Svält och svältrelaterade sjukdomar gör att många miljoner människor dör.

1961-65. Maos inflytande i Kommunistpartiet minskar avsevärt, och en mer pragmatisk hållning gör att folk får det bättre igen. Skördarna ökar och social stabilitet råder. Många äldre ser tillbaka på dessa år med nostalgi. Åren saknar de hetsiga kampanjer som har skakat och åter kommer att skaka landet, samtidigt som dagens problem som korruption, prostitution, droger och brottslighet är så gott som obefintliga.

1966-76. Mao vill ha tillbaka kontrollen över partiet och lanserar den stora proletära kulturrevolutionen. Den värsta fasen mellan -66 och -69 kastar Kina in i ett närmast anarkistiskt tillstånd med öppna strider mellan rödgardister på gatorna, stängda skolor och universitet, kritikermöten och förnedringskampanjer som urskiljningslöst drabbar vem som helst. Många intellektuella skickas ut på landsbygden för att lära av bönderna. Mao uppmanar rödgardisterna till återhållsamhet 1969, men kulturrevolutionen drivs vidare av de fyras gäng, med Maos fru i spetsen.

1976-89. Kina går in i en fas av ekonomiska reformer, som vänder upp och ner på Maos idéer. Det är Deng Xiaoping som nu leder landet. Folk får det bättre, och det allmäna politiska klimatet blir öppnare, men studenterna undrar varför man inte reformerar det politiska systemet på samma sätt som det ekonomiska, och sätter stopp för den växande korruptionen. Detta utmynnar i protesterna 1989, vilka slutar i en tragedi med hundratals döda.

1990-2002. Deng Xiaoping fortsätter att trycka på för reformer trots hårt motstånd från mer hårdföra politiker. Jiang Zemin som tar över efter Deng satsar stort på Shanghai och den redan relativt rika kustregionen i öster med resultatet att västra Kina och bönderna inte får del av tillväxten. Klyftorna i Kina ökar enormt under Jiangs tid vid rodret. Hongkong och Macau återförenas med Kina under fredliga former.

2002-2009. Hu Jintao och hans vapendragare Wen Jiabao sätter landsbygdsfrågor högt på agendan. Nu ska klyftorna utjämnas om regeringen får bestämma. Problemet är att riktlinjer och vägledande dokument sällan når fram till bönderna. De stoppas av olika instanser på vägen.

Hu Jintaos tid vid makten har hittills präglats av låg tolerans mot oliktänkande

Gruppresor Skräddarsydda resor Referenser Allt om Kina Om Kinalotsen Bilder